En gång i tiden hade jag en perserkatt, Boumi hette han, kallades för Boom Boom för att han rände runt som en tok och slog ner saker i marken. En katt med större personlighet får man leta efter, tyvärr var jag tvungen att ge bort honom eftersom jag är allergisk mot pälsdjur. Just mot honom var jag inte så allergisk, men när vi nu bor i en liten 1:a blev det mycket värre med allergin än när jag tidigare hade en 2:a som var dubbelt så stor. Får en klump i magen när jag tänker på honom nu, saknar den lilla filuren även om han var en stor plåga den största delen av tiden. Jag hoppas att han har det bra vart han än är nu.